8591172262_0fc1cfb615_occcccccccccc

Vinnare: Farväl till vintern

Jag har varit lite slö med att få upp vinnarna på denna tävling men innan vill jag säga ett stort varmt tack till alla som var med och även till er som funderat på att vara med men inte laddade upp något! :P tanken räknas med!

TEXT VINNARE!

Första plats – ALIBABA01

Mitt bästa vinterminne var att jag ÄNTLIGEN fick åka ner till Danmark och hämta hem min familj efter nästan ett år isär!
Det gick inte smärtfritt då jag på vägen ner råkade fylla på bensin i en dieseltankad bil, något som kunde förstört bilen rejält men jag fick hjälp av en snäll dansk mekaniker som stannade efter arbetstid och hjälpte mig tömma och RENSA systemet helt GRATIS bara för att hjälpa mig vidare så jag kunde hämta familjen!
Och efter mycket om och men så kom vi hem till slut och även om det är kallt ute så är jag varm i hjärtat igen!


 

Andra plats – ANNANO1

Ännu ett skidminne. Samma kusiner som i historien jag lämnade tidigare och bror tog med mig till slalombacken och sa, NU lär du dig åka slalom! Så där gjorde de när de hade tråkigt. Hm… vad ska vi göra? Jo vi lär AnnaNo1 något nytt.

Trevande började jag i barnbacken och den mest pedagogiska av kusinerna var som vanligt med och peppade, berömde och tjatade på mig. Det gick strålande bra faktiskt och det var riktigt roligt. Jag kände mig oerhört stolt, eller som en kung på skidor. Min kusin som nu tröttnat på att åka barnbacken sa, nu är du redo för stora backen. Jag skrek högt i protest att jag aldrig kommer att åka där! (så var det med den kunga-känslan, dog i ett ögonblick). Men som vanligt övertalade de mig och snart stod jag längst upp med darrande ben vid backens kant. Snyftande bad jag om att få ta stolliften ner igen men de var obevekliga. Skulle jag ner utan att åka skidor så var det bara att gå. Till sist tog jag mod till mig och påbörjade i snigelfart min resa ner för backen. Väl nere var jag stolt och tuppade mig som en kung att jag minsann kunde åka stora backen!

Ett åk blev två, tre, flera. Modet ökade i takt med varje åk och jag började göra som de rutinerade barnen som åkte, dvs man åkte “störtlopp” sista biten ner för backen. Det var kittlande härligt med farten och jag hade fått riktigt bra kläm på hur jag skulle stanna. Sista åket för dagen skulle det natutligtvis bli störtlopp sista biten. Jag klev av liften och drog iväg. Svängarna gick riktigt bra och jag kände mig som en proffsåkare.Att det i själva verket säkerligen såg ut som en åkande pinne i snigelfart, jag blev omåkt av de flesta, var inget som bekom mig. Själv tyckte jag att jag var rena proffset. När jag kommit till den delen av backen som jag brukade åka störtloppet från (trodde jag) släppte jag slalomsvängarna, böjde ihop mig lite och bara gled utför. Fortfare och fortare gick det. Brukade det verkligen gå så här fort? tänkte jag. Det började bli svårt att stå på fötterna och hålla rak styrning. Då passerade jag riktmärket för var jag brukade börja min störtloppsåkning och insåg att jag gjort mitt störtande från mindre än halva backen.

Vid det här laget var jag livrädd. I huvudet passerade massor av olika strategier på hur jag skulle få stopp på skidorna men mest orolig var jag för att jag hamnade längre och längre åt höger och därmed närmare både liftarna och skogen. jag vill inte dö! tänkte jag och tårarna började nästan trilla. Då ser jag hur vad som ser ut som en jättekulle tornar upp sig framför min väg ner. Det var en stor hoppkulle. Jag försökte styra undan men skidorna gick bara rakt fram så i full fart åkte jag upp för knixet och flög iväg i en stor, vid båge. Som om inte det var nog. Längst uppe i luften hör jag plötsligt ljud från skidorna “klick, klick”. Båda skidorna hade löst ut. Jag tittar ner på skidorna och det var som i en tecknad film att se hur skidorna plötsligt får högre fart än jag och sticker iväg framför mig i luften. Det kändes som jag stod still där i luften i några sekunder innan jag med full kraft störtade i marken. Jag landar med ett brak men slår inte en endaste fena sönder och samman utan rullar en bit nerför backen skrattandes, förmodligen av glädfe och chock att det ändå gick så bra!

Första dagen avskräckte mig faktiskt inte det minsta. Slalomåkningen blev ett återkommande inslag i mitt liv många år framöver efter det. //AnnaNo1



Tredje plats – DERADHEAD

Ur en sexårings perspektiv så var 14 mars 1978 en alldeles underbar dag ;) Att jag minns datumet beror på att jag hade fyllt 6 år dagen innan och ett par veckor därförinnan hade min familj köpt en ny bil. En som enligt mig och min lillasyster var så ful så att vi nästan skämdes, trots att vi var barn. Det var en knallorange Saab 99.

14 mars det året var vi mot min vilja på väg till vårt sommarhus i Glaskogen. Vägarna dit är rejält krokiga och denna dagen var de även blixthala. Jag minns hur bilen sladdade och hur min mor ropade “mamma pappa hjälp!” och hur min far hann svara henne att “vad tror du det hjälper att ropa på dem nu?” Sedan small det. Eller bilen gjorde iaf kullerbyttor nedför ett stup och slog i en elstolpe. Vi i den höll bortsett från skrubbsår, men den otroligt fula bilen blev till min stora glädje skrot :) Dessutom så höll klockan som jag fått dagen innan i födelsedagspresent och det var tydligen min första kommentar efter smällen. “Klockan höll.”

Ett par män som bodde intill kom till vår hjälp och vi fick komma in till dem. Frun i huset hade just bakat bullar och vi fick äta hur mycket vi ville. Vi åt nästan allihop ;) Men trots att de nästan blev slut så packade hon de sista i påsar till oss som vi fick med hem. Hem åkte vi i taxi och skrotbilen hämtade nog en bärgningsbil. Sedan köpte vi en jättefin grön saab istället som ingen alls skämdes för.

Alla överlevde hela, klockan höll, vi fick goda bullar, slapp åka till sommarhuset och så fick vi en ny fin bil. Lycka det :)

/dreadhead


 

Delad Fjärde plats – SKIDOO

vintern 1970 skulle jag fara till en fiskecamp långt in i fjällvärden med mina 2 flickor 7 o 4 år , 3mil skoter, 2 mil bil, 6 mil skoter. på den sista skoretfärden strejka min skoter, 3 mil åt bägge håll till bebyggelse. vi gick från kl. 14 – 22 innan vi var framme. nästa morgon sa jag på skoj till mina flickor att nu vet jag hur jag ska laga skotern så jag går tillbaka till den, 4-åringen ropa, mamma mamma vänta jag vill följa, (att gå 3 mil igen) hon fick följa men min man körde oss dit med en lånad skoter. den resan glömmer jag aldrig

från skidoo


 

Delad Fjärde plats – SANA

BonusplatsEn påsk (som jag räknar till vintern) så va jag och min yngsta till min pappa i norra Jämtland, vi drog upp på fjället med skotern och for på lite nya leder eller ja hm de fanns just inga ledmärken där men de va iaf spår.

Vi va ute ett par timmar när plötsligt skidan åker av i farten . jahapp… vi fick gå tillbaka i spåret för leta efter bultar och muttrar men vi hittade INGET. Hur fasen gör man då ingen mottagning på telen och inte en kotte på hela berget, ja iaf inte just där.

Vi fick kolla i lådan till skotern och JA ett rep, så jag fick helt enkelt knyta fast skidan på skotern och det blev riktigt bra det höll iaf 1 timme till. Vi fick dock rnga pappa för vi vågade inte ta de kringelkrokiga vägarna ner från berget.

Den sista dagen så skulle vi upp igen själva vi har åkt en 30 min då ringer pappa att min hund smitit och sprungit upp för bergsvägen efter oss (hon brukade få springa med ibland men fick inte följa för hon va för stor ha på skotern fick bara åka släde). Vi fick vända men när vi kom hem igen satt hon i bilen… vi orkade inte åka upp igen.

Vi har färdats åtskilliga mil på de fjället och jag ÄLSKAR det. sana



FOTO VINNARE!

Plats ett – SANAsana4 PLATS ETT


Plats två – DREADHEAD

Dreadhead4 PLATS TVÅ


Delad plats tre – ANNANO1Annano1 DELAD TREJ


Delad plats tre – ALIBABA01Alibaba01 DELAD TREJ


Plats fyra – DWEIA73

Dweia6 PLATS FYRA


Här kommer en bonusvinst till Cattie som skicka in en liten filmsnutt! 

Fick frågan om jag kunde hjälpa till att lägga upp en video här på jpj fb, så det är icke min hund.. //anna459Här kommer det beryktade snö badet Akita älskar snö /cattie

Posted by Anna Svensson on Tuesday, February 23, 2016



GRATTIS till alla som var med!!!!!!

ni går inte lottlösa! ni får alla en hemgjord tvål som jag gjort med mycket kärlek! :P kanske inte lika mycket värd som cash priser men ett pris det är det! så dubbelkolla så era adresser stämmer annars kommer jag nog skicka dem till Grönland i error.

Vi syns i chatten!

Om Chattvärd Julia

Vår gotlänning som aldrig lämnar ritblocket hemma. Nämner du Dubbelnougat blir hon lyrisk och är du en trädgårds nörd, får du bonuspoäng. Du kan även fråga Julia om absolut bästa bullreceptet, hon har stenkoll.

› Se fler inlägg av Chattvärd Julia

Skriv en kommentar (1 st)

För att behålla trevlighetsfaktorn i bloggen har vi listat några
enkla regler som kan vara bra att läsa innan du kommenterar.

  • sana

    tack tack =)

Jag vill ha mer sköj. Ta mig tillbaka till toppen!